torsdag 26 juni 2014

Det är de små små detaljerna som gör det

Efter kappseglingen, Ruth håller på att läsa en bok, en blå bok och har lagt den ifrån sig på bänken om styrbord.
Hon har ställt den urdruckna vattenflaskan i diskhon för att diska den innan hon fyller på nytt vatten.
På styrbords koj ligger sjösäcken hon har sitt ombyte i. Någon hunk kan ju bjuda på krogen och då gäller det att vara redo
Flytvästen blev blöt av vattenstänk under seglingen och ligger på tork i ruffluckan.
Båda luckorna står öppna för att släppa in frisk luft så man kan sova i båten i natt.
En båt någon lever i.
Har ni tänkt på hur "döda" vissa miljöer ser ut?
Både i andra och första livet.
Ett veckotidningshem i svart och vitt. Så stylat att man måste välja veckotidning så den färgmatchar.
Många ställen i Second Life likadant. Trots att det är "jättefint" så ser det ändå stendött ut.
-Varför?
Jo de små naturliga detaljerna saknas. De som indikerar att här finns liv.
Roade mig att leka lite med båtens inredning.
Visst en kappseglingsbåt är renplockad på varenda gram som inte behövs. Allt ligger på sina bestämda platser och läggs tillbaka där.
Men om man cruisar. Då ser det annorlunda ut.
La dit lite smådetaljer som ger mer liv åt bilden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar